Hur kan vi hjälpa naturen att anpassa sej till förändringar

'Ekosystem approachen'

Jägare har restaurerat hundratals våtmarker i Nord Amerika med hjälp från © Ducks Unlimited

Ekosystem approachen accepterar att förändringar i ekosystem och dess arter förändras på grund av naturliga processer, som kan vara snabba eller långsamma. Till exempel fylls grunda sjöar med sediment från de omgivande bergen så småningom. Människor förändrar medvetet på ekosystem, tex från skog till jordbruksmarker, och omedvetet då jordbruksområden eroderar och omvandlas till öknar eller hedar. En del mänsklig inverkan leder oavsiktligt till accelererande förändringar i naturen, så som förändringar orsakade av klimatförändringen. Mänsklig påverkan kan ibland minskas med hjälp av små insatser, speciellt då de som nyttjar tjänsterna i ekosystemet aktiverar sej. Fritidsfiskare stöder fisktrappor i dammar, medan andjägare återställer våtmarker. Skador på naturen kan åtgärdas snabbt ifall kunskap lärs ut för att utveckla lokal skicklighet och det finns tillräckligt med medel för att kompensera de lokala ansträngningarna, med handledning av intressegrupper.

Vilda arters anpassning till förändringar

Ladusvalornas häckning förflyttas allt längre norrut © Gallinago_media/Shutterstock

Arterna i ett ekosystem visar hur snabbt ett ekosystem förändras. I områdena utanför tropikerna blommar blommorna och vaknar insekterna tidigare för varje år på grund av stigande temperaturer. I tropikerna påverkas vegetationen av förändringar i nederbörden. Dessa trender kan observeras i förändringar i flyttfåglarnas beteende, där en del arters häckningsområden har förflyttats norrut. Mindre rörliga arter kan anpassa sej till förändringar, men hinner ofta inte sprida ut sej till större områden tillräckligt snabbt, eller så förhindras spridningen av kuster eller isolerade ekosystem, så som berg. Varje organism äter och blir uppäten, så en lokal utrotning av en art påverkar de andra organismerna i samma ekosystem. Var och en borde vara medveten om de mest märkbara förändringarna på vår planet, och vad detta innebär för dem själva och för deras familjer. Är din skola eller ditt kontor ett centrum för denna typ av uppföljning?

Människans anpassning till förändringar

Kor anpassade att leva i skogsmarker i Kolombien © April DeBord/Shutterstock

Även stadsbor är beroende av ekosystem för sitt uppehälle och för rent vatten och ren luft, så förändringar i ekosystemen påverkar oss alla. Jordbrukare är beroende av att väderleken är relativt förutsägbar för att kunna odla grödor varje år. Tillväxten av gräs för boskapen på våta ängar eller torra sluttningar ger lite mera utrymme för variationer i väderleken, då man kan samla in gräs i förvar för att senare kompensera för dålig tillväxt. Långvarig torka är trots allt ett problem för både jordbruket och boskapen, och för att hindra skogsbränder. Lyckligtvis kan ett aktivt skogsbruk upprätthålla markens fuktighet och samla in kol, och en minskad konsumtion av odlat kött sänker boskapens utsläpp av växthusgaser. Å andra sidan kan köttproduktion vara den mest hållbara formen av att nyttja jorden i områden där marken inte är brukbar. Nyttjandet av vilt kan vara ett mer lönsamt alternativ är boskapsskötsel på dessa marker. I Afrika har det visat sej att förebyggande åtgärder mot sjukdomar bland boskapen är klart dyrare än att skaffa maten från naturen. Samma koncept gäller även för områden som har restaurerats till naturliga miljöer igen. Artrikedomen i dessa områden kan öka motståndskraften bland traditionella näringar mot klimatförändringen. Det är speciellt viktigt att bevara traditionell kunskap för att sköta dessa områden, vilken ofta har gått förlorad då markernas användning har förändrats till att gynna det moderna jordbrukets maskineri.