Den globala koldioxidmängden ökar och lufttemperaturen stiger varje år över de preindustriella nivåerna © Creative Commons.
Vår planet värms upp. Uppvärmningen är delvis väntad på grund av solens långsamma tillväxt och små förändringar i jordens omloppsbana. Dessa förändringar kan förutses, men de kan inte förklara den snabba uppvärmning vi observerar just nu. Den allt snabbare uppvärmningen har uppstått på grund av utvecklingen av industrin och ett utökat resande. Denna teori passar in på en prognos gjord av en svensk vetenskapsman för 150 år sedan. Enligt hans teori kan ökande mängder av vissa gaser leda till att atmosfären lagrar mera av solens värme. Temperaturen har stigit chockerande snabbt under de senaste 70 åren, vilket kan förklaras av den ökade mängden ’växthusgaser’. De växthusgaser som förekommer i mest är koldioxid och metan.
Under tolv år har Briksdal glaciären i Norge dragit sej tillbaka så att den inte längre täcker sjön som den täckte bara för ett decennium sedan. © Mateusz Kurzik/Oleg Kozlov/Shutterstock
Den stigande temperaturen på jorden har två huvudsakliga effekter. Den långsamma och gradvisa effekten är de smältande isarna i de polära områdena. Glaciärerna i Antarktis och på Grönland smälter och flödar allt snabbare. Stora isblock som täckt landmassor lossnar och smälter i havet. Detta leder till att havsnivåerna stiger över hela världen, möjligen upp till en meter under detta decennium. Den snabba effekten är klimatförändringen, som har förknippats med förändringar i havstemperaturerna och i vädermönster, som påverkats av de förändrade havstemperaturerna. Då mera vattenånga stiger upp i atmosfären från de allt varmare haven sker förändringar i väderleken, som orsakar mera regn och storm i vissa områden. Å andra sidan lider andra områden i sin tur av längre perioder av torka och vattenbrist.
Vad hander när klimatet förändras?
Översvämning i Thailand © Atikan Pornchaprasit/Shutterstock
Mängden människor har ökat som ett resultat av jordbrukets utveckling under flera årtusenden av milda väderleksförhållanden. Idag hotar dagens snabbt stigande globala temperaturer människan och naturen på fyra olika sätt: översvämningar, bränder, hunger och sjukdomar. Översvämningarna blir värre på låglänta områden då havsnivåerna stiger, och kraftiga regn sköljer bort jordmånen på andra håll. Långa perioder av torrt väder utsätter markvegetationen för torka, vilket kan leda till skogs- och markbränder. Torka och översvämning påverkar vegetationen, som i sin tur påverkar människor och djur genom brist på mat. Bristen på mat och rent vatten kan leda till hunger och sjukdomar och epidemier bland växter, djur och människor. Dessa sjukdomar kan sedan sprida sej allt längre norrut i takt med att jorden värms upp.
Vilda bränder i USA © ARM/Shutterstock
Koldioxidnivån stiger i takt med nyttjandet av fossila bränslen, dvs. kol, olja och gas. Även om vi slutade bränna dessa bränslen skulle det ta flera decennier för att ändra på trenden av stigande temperaturer i världen. En större fara är att temperaturerna kommer att nå en vändpunkt där en förändring till en sjunkande trend inte mera är möjligt (tipping point). Därför är det mycket oroväckande att man fäller stora arealer av tropiska skogar idag. Då andra typer av skogsmarker förloras på grund av skogsbränder eller torka, måste människorna flytta bort. Ytterligare flera människor kommer att bli fördrivna från sina hemområden ifall havsnivån stiger och städer vid kusten översvämmas. Skulle denna förskjutning av risker vända det internationella intresset bort från att hitta lösningar till klimatförändringen, till naturförvaltningen och till vår egen överlevnad?
Vad kan vi göra?
Nya former av energiförsörjning för hushåll i Europa och Afrika © Hecke61/MrNovel/Shutterstock
Det finns naturbaserade lösningar på att få haven, jordmånen och vegetationen att absorbera mera kol. Att planera träd i en större utsträckning skapar ny jordmån så småningom, och ger en möjlighet till att lagra kol i form av trä i byggnader. Att återställa ekosystem med hjälp av nya metoder för att upprätthålla jordens fuktighet i torvmarker, plantera nya skogar och att uppmuntra till att övergå till ett regenerativt jordbruk, skulle vara till stor hjälp. Även konstruerade lösningar finns att tillgå. Sol- och vindenergi kan ersätta användningen av fossila bränslen för hushållens, industrins och transportens strömförsörjning. För detta ändamål gäller det att hitta på sätt att lagra energin under vindstilla och mörka perioder. De nordliga länderna måste anpassa sina levnadsvanor till mera hållbara alternativ, och samtidigt hjälpa de sydliga länderna till en motsvarande förändring. Vi delar trots allt på samma planet. Vad än vi gör så måste vi agera snabbt, innan någon av vändpunkterna har nåtts.